Min ledarskapskrönika i tidningen Cancervården!
Fick i somras förfrågan om att skriva en ledarskapskrönika till tidningen Cancervården, vilket jag mer än gärna gjorde. Senaste numret, med min krönika, har nu nått läsarna.
Trevlig helg!
7-Elevenchef?
Jag brukar använda mig av begreppet ”hamburgerchef” som beskrivning av hur uppdraget som första linjen chef kan upplevas. Dvs. tryck från överordnade chefer och politiken och tryck från medarbetare och fackliga representanter. Däremellan finns du. Efter föreläsningen i Borås diskuterade jag med några ur publiken om hur tillgänglig chefen ska vara. Det var en intressant diskussion och i bilen på väg hem myntade jag för mig själv ett nytt begrepp (tror jag i alla fall), 7-Elevenchef!
Jag tycker mig märka hur gränsen mellan arbete och fritid allt mer suddas ut, vilket kan vara på gott och ont. Alexander Bard intervjuades nyligen i GP och sa då att ”jag delar inte upp mitt liv i jobb och fritid, allt pågår i ett förlopp hela tiden”.
Det kan säkert stämma, men jag tänker också att det är helt avhängt vad du arbetar med. Jag anser att en första linjen chef behöver återhämtning och inte kan och ska vara tillgänglig 24/7. Och det var just det som vår diskussion under föreläsningen kom att handla om. Flera berättade hur deras medarbetare ringde på hemtelefonen och till arbetsmobilen under helgen och kvällar. Det lät som en gränsförskjutning som inte var sund.
Det fick mig att tänka på 7-Eleven. Från början hade 7-Eleven öppet just sju till elva. Men sakta men säkert har öppettiderna förlängts och utökats till, mer eller mindre, dygnet runt. På samma sätt har tillgängligheten för första linjen chefer sakta men säkert ökat. Kanske är första linjen chefen 7-Eleven idag? Kommer första linjen chefen om några år också ha öppet dygnet runt? Den viktigaste frågan är nog trots allt vem som ville vara chef om det innebär att vara tillgänglig 7-Eleven.
Avklarad föreläsning i Borås!
Det blev en lyckad eftermiddag idag i Borås med engagerade och aktiva deltagare under min och Janne Marklunds föreläsning på temat Ny som chef! Flera bra diskussioner utifrån det vi tog upp.
Bjussar på lite selfies efter avklarad föreläsning. Håll till godo!
Gästbloggare Felicia i farten!
I våras gästades bloggen av Felicia Yeh Nortoft som delade med sig av sina tankar om att våga satsa på miljöombyte. I fredags fick Felicia en halv sida i Göteborgs-Posten att berätta om det projekt, Hikikomori, som hon är projektledare för. Kul att GP uppmärksammar projektet och Felicia, som vill vara med och göra skillnad!
Bokrecension: Tio tankar om ledarskap, av Pär Eriksson.
Pär Eriksson, kommundirektör i Eskilstuna, har skrivit boken Tio tankar om ledarskap – en obändig tro på förändring. Jag har läst boken och spanat efter vad den kan ge nya och blivande chefer.
Allra först. Det talas mycket idag om att unga inte vill bli chefer och att vi står inför en stor utmaning när generationsväxlingen av chefer nu ska ske. Generationsväxlingen är ett faktum, men att unga inte vill bli chefer? Handelshögskolans rektor, Lars Strannegård, reflekterade nyligen i CHEF om att unga är intresserade av chefsuppdragen men att vi bör ställa frågan på ett annat sätt. ”Om du i stället målar upp ledarskap som en möjlighet att förändra världen är det många som vill göra det. Ställer du frågan ’vill du bli chef’ får du svaret nej, men frågar du ’vill du förändra världen’ får du ett annat svar. Så det handlar om en omdefiniering.”
Pär Eriksson inleder boken med just detta då han berättar hur det kom sig att han valde socionomyrket och sedermera en chefskarriär. Nämligen, lusten och viljan till förändring och göra skillnad.
Hur ofta pratar vi om det idag när en ny chef rekryteras? Tappar vi bort chefstalanger när vi exempelvis i en annons efter en enhetschef i kvalifikationerna skriver att hen ska vara duktig på ”personaladministration, dokumentation och ha goda datorkunskaper”? (Exempel från verkligheten)
Klart att det behövs, men är det just det som arbetsgivaren ska trycka på? Det tåls att fundera på.
Nåja.
Av de 10 tankarna, boken är indelade i lika många kapitel, är mitt favoritkapitel nummer sju: Var synlig och äkta. Eriksson definierar synligt ledarskap på följande sätt: Det är i det synliga ledarskapet – att finnas för att mötas – som verklig förändring och påverkan sker. Det är då det ges tillfälle att prata om organisationens värden, dess kultur och visioner. Det görs inte i första hand på formella arbetsplatsmöten eller konferenser. Det sker i vardagen.”
Halleluja, säger jag.
Eriksson fortsätter vidare med att det inte är genom policys eller allmänna diskussioner och på informationsmöten du påverkar utan det är i ditt vardagliga agerande och beteende. Det synliga ledarskapet kräver också förmågan att coacha och stödja medarbetaren och arbetslaget. Ska du som chef klara det måste du finnas på plats.
Halleluja igen, säger jag.
Dessa två halleluja borde varje ny och blivande chef ha uppspikade på kontorsdörren.
Eriksson slår fast att enhetschefen – första linjens chefer – har den svåraste rollen i organisationen. Just för att du i den rollen känner av trycket av att vara nära verksamheten (medarbetare, brukare/kunder) och samtidigt agera som arbetsgivare och stå upp för mål och inriktningar som kommer ovanifrån. Det som jag brukar benämna att vara en ”hamburgerchef”. Därför är det av vikt att kunna känna gott nog i ledarskapet. Eriksson definierar det (gott nog) som ”en inre nöjdhet”. Just för att komma bort från känslan av otillfredsställelse och att jag som chef borde och kunde ha gjort lite mer. Att när du åker hem från jobbet så har du gjort vad du kunnat. Gott nog.
En avgörande faktor för att lyckas nå den inre nöjdheten, enligt mig, är hur många medarbetare enhetschefen har. Det skulle ha varit intressant och höra ur många medarbetare per enhetschef som Pär Eriksson tycker är rimligt, och på vilket sätt han påverkat enhetschefens uppdrag i rätt riktning under sina år som kommunchef. Exempelvis att inte ha för många medarbetare och rätt administrativt stöd.
Glädjande nog verkar Pär Eriksson vara en chef som insett att den yngre generationen har ett annat livspussel att få ihop än vad tidigare generationer hade. Han skriver exempelvis klokt i boken om att det inte längre kan vara självklart att lägga möten på kvällen eller avkräva medverkan under helger för chefer.
En av bokens styrkor är att den känns äkta från Erikssons sida. Den är relativt befriad från högtravande ord och floskler, som ibland har en tendens att smyga sig med ju högre upp du kommer i chefshierarkin. Eriksson ger flera konkreta exempel från sin tid som socialarbetare och enhetschef och det vill nog till ett stenhjärta för att inte bli berörd och smittas av hans engagemang i exemplen.
Vill du veta mer om Pär Eriksson så kan jag tipsa om hans blogg.
Vilket ledarskap ska nya chefer sträva efter?
Jag har börjat läsa Pär Erikssons bok Tio tankar om ledarskap (recension kommer senare) och jag slås redan i förordet av Pärs motivering till varför han en gång i tiden valde att arbeta som chef. Han ville förändra. Göra skillnad och han beskriver på ett värmande sätt hur han faktiskt gjort skillnad och förändrat.
Jag funderar ofta på vad chefsrollen idag innebär och om det går att förändra och göra skillnad eller om chefsuppdraget hårdraget innebär ren och skär administration och hålla IT-systemen i schack. Jag söker ofta efter tecken för att vi ska lämna det teknokratiska ledarskapet bakom oss. Ett ledarskap där bara siffrorna betyder något. Och jag tycker nig se att pendeln håller på att svänga åt rätt håll. Jan Scherman intervjuas av Tidningen Chef (3/10) med anledning av att han nu skrivit en bok om ledarskap. I intervjun går det bland annat att läsa:
Varför skrev du den här boken?
”Jag kände ett starkt behov av att markera känslornas betydelse för ett gott ledarskap. Jag har sett hur siffrorna vinner terräng och med matematiken ett alltmer teknokratiskt chefande. Med välputsade robotar riskerar glädje och engagemang att raderas ut. Kvar blir bara rädslan, som förminskar oss människor och är ett av de viktigaste hindren för framgång. Det är i balansen mellan känslor och siffror som människor och företag kan växa.”
”Jag har engagerat mig mer och mer i allt det som gäller mångfald. Jag har blivit mer och mer skeptisk till tron att man med excelark kan hitta lösningar på hur man ska klara framtiden. Det är bland annat därför boken heter ’Räkna med känslorna’.”
Heja Janne!
Det kom ett litet paket…
Det kom ett litet paket med posten idag.
Jag återkommer med en recension. Tack Calle för boken!
I vilken ände börjar du som ny chef?
Tidigt i bloggens historia så skrev jag om presidenttal och lära-känna-samtal. Sista tiden har jag tänkt en del på i vilken ordning du ska använda de två verktygen när du är ny som chef.
Jag har alltid pratat om att börja med ett presidenttal och följa upp det med ett lära-känna-samtal och sedan följa upp detta med det årliga medarbetarsamtalet. Men jag börjar omvärdera det lite. Det slog mig när jag läste en intervju med hockeytränaren Per Bäckman (Färjestad, Frölunda, Modo). Han sa följande om hur han började sin nya chefsuppdrag:
– Det första jag gör är att ha ett individuellt samtal med alla spelare för att lära känna dom lite grann. Det kan ju ta ganska lång tid, och i det läget berättar jag inget om mig själv eller hur jag tänker arbeta med laget. När jag har pratat med alla är det dags att presentera dom idéer jag tänker arbeta efter. Då talar jag om vilka värderingar och normer som kommer att gälla i gruppen, och spelarna får också ett kompendium med dom sociala regler som ska följas.
Kanske ska du som ny chef i större utsträckning utgå från vilken arbetsgrupp du har till ditt förfogande och då börja med lära-känna-samtalet och sedan samla gruppen för ditt presidenttal där du pekar ut riktningen och de värderingar ni ska arbeta efter för att nå uppsatta mål? Jag har inget facit, men Bäckmans ord fick mig att tänka till.
Tveka inte att höra av dig om du vill ha stöd med att planera och genomföra presidenttal och lära-känna-samtal!
Coach – om konsten att skapa ett vinnande lag.
Jag läste i veckan Mårten Nilssons 15 år gamla bok ”Coach – om konsten att skapa ett vinnande lag”. Jag återkommer med en mer utförlig recension och vad som de framgångsrika coacherna hade gemensamt (bland annat personliga samtal och vardagssamtal för att leda gruppen). Jag tänkte bjuda på två citat från boken, som mycket glädjande underströk detta med att du som ledare ska utgå från den du är och inte låtsas vara någon annan som jag tidigare bloggat om
”Ledarskap är en unik handling, var och en måste vara sin egen ledare och ha sin egen stil”, Bengt Johansson, fd förbundskapten herrlandslaget handboll med VM- och EM-guld på meritlistan.
”En ledare måste vara sig själv. Den ledare som försöker spela en roll genomskådas direkt”, Conny Evensson, hockeytränare med SM- och VM-guld på meritlistan.
Öppen eller stängd dörr? (Tillgänglighet – studie i Helsingborg)
Jag läste en artikel om en studie som forskaren Eva Åström gjort om cheferna i Helsingborgs Stad. Upplägget var i väldigt korta drag att de utvalda cheferna skrev dagbok under en veckas tid och kontinuerligt antecknade tid, plats, vad man gjorde och med vem. Men även hur de upplevt fysisk och psykiskt välbefinnande, under arbetstiden såväl som på fritiden. Efter avklarad vecka med dagboksskrivande följde en intervju på en till en och en halv timme där Eva Åström kunde fördjupa sig i chefens syn på sin vardag i relation till ledarskap och hälsa.
I intervjuerna framkom det att cheferna tyckte det var viktigt att vara tillgängliga. Många av cheferna berättade att de går runt bland medarbetarna och stämmer av. Ett annat sätt är den öppna dörren. Att cheferna ofta arbetar med dörren öppen och visar att de är tillgängliga. Medarbetarna märker när och om dörren under en period ofta är stängd. Det blir då ett kvitto på att kontakten finns, och att ett ömsesidigt behov av att mötas finns på arbetsplatsen.
Mitt tips är att du kan stärka det ytterligare genom att dela med dig av ditt veckoschema, elektroniskt eller i pappersform, så att medarbetarna vet om du är på plats eller ej eller har möjlighet för att kort samtal. Dvs de behöver inte alltid gå förbi för att se om dörren eller öppen eller ej utan kan planera det. Och du skulle själv kunna döpa den öppna dörren till ”ledarskapstid” på ditt schema.